Vitt guld: Cyperns halloumi-ost intrasslad i politiken
Innehållet av get- och fårmjölk gör den till en hit bland hälsomedvetna ostälskare i och utanför Europa. Cypriotiska producenter säger att efterfrågan från utlandet förväntas nå nya toppar under de närmaste åren, tack vare värmetoleranta halloumis växande popularitet som köttalternativ.
NICOSIA, Cypern — Mjölkbönder på Cypern hänvisar till halloumi som vitt guld. Den salta gummiartade osten gjord av get- och fårmjölk och uppskattad för sin förmåga att tåla en grill utan att smälta är landets ledande exportvara.
Cypriotiska myndigheter har ägnat flera år åt att försöka få EU att erkänna halloumi, eller hellim på turkiska, som en traditionell produkt från ö-nationen i östra Medelhavet. Att få EU:s högsta kvalitetsmärke – den skyddade ursprungsbeteckningen – skulle innebära att endast halloumi tillverkad på Cypern skulle kunna marknadsföras utomlands under det namnet.
Nationens bönder och producenter vill ha den Cypernspecifika beteckningen för att hindra tillverkare av sämre ostar i andra länder från att göra anspråk på en del av sin marknad på över 200 miljoner euro (222 miljoner USD). Cypriotiska producenter säger att efterfrågan från utlandet förväntas nå nya toppar under de närmaste åren, tack vare värmetoleranta halloumis växande popularitet som köttalternativ.
Emellertid har etniskt delade Cyperns komplexa politik hittills hindrat försöket att skydda halloumi-namnet. Svårigheten ligger i en tvist om hur man lagligt får ost tillverkad i landets utbrytande norra tredjedel till utländska marknader. Den självdeklarerade turkcypriotiska staten erkänns endast av Turkiet och varor som produceras där kan inte exporteras direkt.
Cypern delades efter etniska linjer 1974 när Turkiet invaderade i kölvattnet av en kupp av anhängare av union med Grekland. Landet gick med i EU 2004, men EU:s regler och förordningar gäller bara den södra, grekcypriotiska delen av ön som leds av en internationellt erkänd regering.
En EU-parlamentsledamot från Cypern har anklagat EU:s verkställande kommission för att låta SUB-ansökan för halloumi mögla. Regeringen hoppas att den nya EU-kommissionen som satt förra månaden kommer att hitta en väg runt problemet.
Halloumi/hellim sattes på rätt spår för en exklusiv geografisk beteckning under mycket fanfarer 2015, när återupptagna förhandlingar mellan de rivaliserande grekcypriotiska och turkcypriotiska ledarna fulla av hopp om att nå en överenskommelse om att återförena ön som en tvåzonsfederation.
En kompromiss ingicks för att Bureau V eritas – ett europeiskt organ som certifierar livsmedel och jordbruksprodukter – ska utföra kontroller av halloumi/hellim som produceras på båda sidor av den etniska klyftan för att säkerställa att den uppfyller EU:s hälso- och säkerhetsstandarder.
Men fredsförhandlingarna kollapsade så småningom, och ansökan har försvunnit sedan dess.
Den cypriotiska regeringen säger att avtalet förutsåg export till europeiska marknader av besiktad, turkcypriotiskt producerad ost genom EU-erkända hamnar i söder. Storbritannien, Sverige och Tyskland är för närvarande de tre bästa marknaderna för Cyperns halloumi.
Men de turkcypriotiska myndigheterna säger att det inte fanns någon sådan överenskommelse. De anklagar grekcyprioter för att blockera Europeiska kommissionens ansträngningar att möjliggöra halloumi/hellim-export från öns norra.
Turkcypriotiska producenter borde kunna exportera SUB-registrerade hellim/halloumi som de anser vara lönsamma, sa turkcypriotiska handelskammarens president Turgay Deniz. De bör inte begränsas till handel över (skiljelinjen) och via hamnarna i söder.
Enligt Deniz exporterar 13 turkcypriotiska halloumi/hellim-producenter osten till ett värde av cirka 30 miljoner euro ($33 miljoner) till Turkiet och Gulfstaterna. Osten når Gulfstaterna genom Turkiet.
Cyperns jordbruksminister säger att de har för avsikt att fortsätta driva på för att befästa det exklusiva varumärket och snart lösa de återstående frågorna som rör registreringen av halloumi/hellim till förmån för alla cypriotiska producenter.
Europeiska kommissionen säger att den är i kontakt med den cypriotiska regeringen och turkcyprioter för att säkerställa ett resultat.
Men den cypriotiska ledamoten i Europaparlamentet, Costas Mavrides, hävdar att kommissionen godtyckligt stoppar sitt godkännande för halloumi att få SUB. Han sa att det inte finns något juridiskt skäl för att osten inte ska få utnämningen och att det enda steget som återstår är grönt ljus från kommissionen.
Mavrides uppmanar den cypriotiska regeringen att ta ärendet till EU-domstolen så att halloumi/hellim får den eftertraktade monikern.
Lantbruksorganisationer stöder till fullo regeringens PDO-insats för halloumi. Men märkligt nog uttrycker ett segment av osttillverkningssamhället sitt oliktänkande mot osten som slår fast beteckningen mitt i oro för att detta kan leda till förluster av arbetstillfällen och krympande intäkter.
För att halloumi/hellim ska säkra beteckningen måste den överensstämma med ett Cyperns regeringsdirektiv att den måste innehålla minst 51 % får- och getmjölk. Det är i linje med ett traditionellt cypriotiskt recept som går tillbaka cirka 500 år när kor var en sällsynt handelsvara. Nu görs osten med mestadels komjölk.
Men Cheesemakers’ Association President George Petrou varnar för att mer än en tredjedel av de 13 000 cypriotiska familjerna i halloumi/hellim-branschen skulle hamna utan jobb om de inte kunde använda lika mycket komjölk i sin ost.
Ostexporten skulle minska med minst hälften, eftersom produktionen skulle rasa på grund av en nuvarande brist på får- och getmjölk, uppskattade Petrou.
Petrou säger att osttillverkarna istället vill att myndigheterna ska eftersträva en geografisk ursprungsbeteckning vars regler är mer flexibla för hur mycket komjölk som kan användas.
Som osttillverkare vill vi ha en lösning som inte kommer att minska exporten eller leda till förluster av arbetstillfällen, sa Petrou till Associated Press.
Andra branschgrupper ser hål i det argumentet. Att avvisa idén om att använda mindre komjölk förlorar ur sikte de långsiktiga fördelarna som ett PDO-märke skulle erbjuda cypriotiska halloumitillverkare, säger Michalis Lytras, ordförande för Pancyprian Farmers’ Union.
Den geografiska beteckningen skulle skydda lokala producenter från utländska konkurrenter som kan använda billigare, eventuellt statligt subventionerad komjölk för att göra halloumi/hellim.
En SUB-beteckning skulle inte hindra att man hittar lösningar som tar itu med ostmakarnas problem, som att eventuellt marknadsföra halloumi/hellim gjorda av mestadels komjölk under ett annat namn.
Vi kan inte offra de långsiktiga fördelarna för kortsiktiga vinster, sa Lytras.
Takis Christodoulou, ordförande för New Farmers’ Movement, säger att den höga halten av får- och getmjölk tilltalar hälsomedvetna europeiska konsumenter som hjälper till att öka försäljningen av halloumi.
Christodoulou bestrider att intäkterna från halloumi/hellim-exporten skulle sjunka så brant som Petrou hävdar. Han sa att även om det kan bli en nedgång i ostexporten, skulle halloumi/hellim med SUB-beteckningen befalla högre priser på utländska marknader.
Det här är Cyperns naturliga produkt, och vi kunde inte vara stoltare över det, sa Christodoulou.
බෙදාගන්න: